Modérateurs: chager, suede, Modérateurs



quel mot suédois correspond à "détournés" ?
pour bien comprendre (notamment le "par contre" dans votre phrase), comment traduiriez-vous la première partie de la phrase retranscrite par Skytte : Wi finner sådana svårigheter wid detta förslag möta, ät werkställigheten däraf för det innevarande icke kan äga rum ?
et le début de la phrase du manuscrit (compte-rendu du Conseil royal du 24 août 1785) : "Ät för inbyggarne i St Barthelemi bereda ..." ?

JacquesG a écrit:et le début de la phrase du manuscrit (compte-rendu du Conseil royal du 24 août 1785) : "Ät för inbyggarne i St Barthelemi bereda ..." ?
Déjà traduit (d'offrir/procurer aux habitants de SB)
Sålunda ansåg man ej, att ett av Rajalin framställt förslag kunde verkställas. Enligt detta skulle till S :t Barthélemy föras ett fartyg med negrer för att där fördelas bland öns fattigare invånare, vilka skulle bliva ansvariga för att de betaltes inom viss tid. Man ansåg, att det var förenat med alltför stora svårigheter att just nu verksställa en dylik expedition. Däremot förtjänade hans förslag att öns innevånare skulle få deltaga i slavhandeln, att beaktas. I den kungliga skrivelse, som den 7 september 1785 utfärdades till Rajalin, heter det härom: "Vele Vi deremot i nåder vara betänkte på utvägar ät för inbyggarne sjelfve bereda något tilfälle ät få deltaga uti negerhandelen, såsom en nödig omständighet til öns upodling och plantationernes utvidgande".[53]
[53] Kopia av skrivelsen i SBS 23.


JacquesG a écrit:Nous avons bien travaillé !
p.91
(...)
Den 15 aug. 1785 behandlades Rajalins rapport av den 20 maj med ty åtföljande bilagor i rådet.[46] Man beslöt därvid att i enlighet med Rajalins önskan befordra de officerare och underofficerare, som vistades på S :t Barthélemy. Sålunda utnämndes Cederström till löjtnant, under det att styckjunkare Carl Georg de Frese och sergeant Eric Johan Ljungberg erhöllo officersfullmakt. Doktor Fahlberg, som medföljde garnisonen ut till ön, utnämndes samtidigt till provinsialmedicus.[47] I övrigt beslöt man överlämna Rajalins skrivelser till en beredning, som tillsatts för att utreda frågor, som rörde S :t Barthélemy, och som skulle avgiva utlåtande därom till Kungl. Maj :t.[48a] Dessa kommitterade tyckas ha varit riksråden von Hermansson och Creutz, hovkanslern M. Ramel samt statssekreterarna J. Liljencrantz och J. G. von Carlsson. I protokollet från ett rådssammanträde den 24 aug. 1785, vid vilket dessa utgjorde de närvarande, förklaras nämligen, att man sammanträtt för att på nådig befallning avgiva betänkande över Rajalins rapporter av den 20 maj och 3 juli.[48b]
Vid detta sammanträde upplästes först dessa rapporter och sedan ett på dem baserat yttrande av Liljencrantz, vilket i stort sett innehöll följande. Den närmare kännedom man nu erhållit om S :t Barthélemy, hade ytterligare bekräftat klokheten i det redan fattade beslutet att på ön upprätta en frihamn. Den årliga avkastning av vid pass 500 balar bomull, som ön redan producerade, saknade icke sin betydelse och torde framdeles kunna ökas. Vidare borde även socker, kaffe och indigo kunna odlas samt en icke obetydlig mängd salt framställas. Men detta var dock icke tillräckligt för att kolonin skulle kunna bliva ett lönande företag. Härför fordrades även, att man frångick de maximer för handeln, som tillämpades för andra nationers besittningar i Västindien, enligt vilka man stängt sina
[46] Rådsprot. in utrikesärenden och i krigsärenden den 15 aug. 1785, mom. 1.
[47] ...
[48a] ...
[48b] Rådsprot. i handels- och finansärenden.
p.92
hamnar för främmande länders fartyg. I stället borde det exempel följas, som givits av danskar och holländare, i det att S :t Thomas, respektive S :t Eustache gjorts till frihamnar. Sedan följer en på Wilmans' uppgifter grundad skildring av dessa båda öar. Men hur viktigt det än var att upprätta en frihamn på S :t Barthélemy, framhåller Liljencrantz vidare, behövde dock även andra åtgärder vidtagas för att göra ön till en populär mötesplats för skilda länders fartyg. Sålunda fordrades också, att man där kunde känna sig säker för fientligt anfall vid ett eventuellt krig samt en sådan styrelse, att innevånarna kunde åtnjuta full säkerhet till person och egendom, och att rättvisa och god ordning utan mannamån alltid vidmakthölls. Fri och oinskränkt religionsutövning borde också tillåtas alla nationer utan åtskillnad.
Sedan följer en punkt, som skulle komma att förorsaka en del trassel, nämligen att personer, som på grund av skuldsättning flytt från någon annan ö, borde erbjudas fristad i tio års tid på S:t Barthélemy, vilken tid sedan skulle kunna utsträckas. En liknande bestämmelse tillämpades på S :t Thomas och hade därför förordats av Wilmans i dennes P. M., men av ovan refererade rådsprotokoll av den 15 aug. 1785 framgår, att även Rajalin framställt ett sådant förslag i sin rapport av den 20 maj.
Vidare skulle cisterner anläggas, så att tillgången på friskt vatten vid alla årstider säkrades. Hamnen, som i sig själv var god men som genom vårdslöshet hade blivit så grund, att större fartyg icke kunde inlöpa, borde muddras upp. För att underlätta handelsrörelsen och för den allmänna trevnadens skull borde förutom ett guvernementshus även uppföras ett offentligt magasin, ett kapell och ett skeppsvarv. Innevånarna borde dessutom beredas tillfälle att deltaga i slavhandeln, såsom varande "en nödvändig omständighet till öns upodling och plantationers utvidgande". Det handelshus, som redan erhållit allmänt understöd, borde förvaltas av personer, som mera sågo till handelns ordnande för framtiden än till en hastig och överdriven vinst.
På försvaret behövde man ej nedlägga alltför stora kostnader. Det var tillräckligt, om innevånarna kände sig skyddade mot sjörövare och kapare, som i ofredstid kunde inlöpa i hamnen. Utgifterna för ett effektivt försvar kunde ön icke bära. Det framgår av den följande framställningen, att Liljencrantz litat på franskt skydd vid eventuellt behov. Han förklarar nämligen, att från Frankrike och Spanien hade Sverige ingenting att frukta. Återstod England, Holland odh. Danmark, men i "den jälousie, som altid lär bibehållas vissa mackter emellan synes Sverige äga större säkerhet (...)
p.91-92
Den 15 aug. 1785 behandlades Rajalins rapport av den 20 maj med ty åtföljande bilagor i rådet.[46] (...) I protokollet från ett rådssammanträde den 24 aug. 1785, vid vilket dessa utgjorde de närvarande, förklaras nämligen, att man sammanträtt för att på nådig befallning avgiva betänkande över Rajalins rapporter av den 20 maj och 3 juli.[48b]
(...) Innevånarna borde dessutom beredas tillfälle att deltaga i slavhandeln, såsom varande "en nödvändig omständighet till öns upodling och plantationers utvidgande". Det handelshus, som redan erhållit allmänt understöd, borde förvaltas av personer, som mera sågo till handelns ordnande för framtiden än till en hastig och överdriven vinst.
[46] Rådsprot. in utrikesärenden och i krigsärenden den 15 aug. 1785, mom. 1.
[48b] Rådsprot. i handels- och finansärenden.


p.91-92
Den 15 aug. 1785 behandlades Rajalins rapport av den 20 maj med ty åtföljande bilagor i rådet.[46] (...) I protokollet från ett rådssammanträde den 24 aug. 1785, vid vilket dessa utgjorde de närvarande, förklaras nämligen, att man sammanträtt för att på nådig befallning avgiva betänkande över Rajalins rapporter av den 20 maj och 3 juli.[48b]
(...) Innevånarna borde dessutom beredas tillfälle att deltaga i slavhandeln, såsom varande "en nödvändig omständighet till öns upodling och plantationers utvidgande". Det handelshus, som redan erhållit allmänt understöd, borde förvaltas av personer, som mera sågo till handelns ordnande för framtiden än till en hastig och överdriven vinst.
[46] Rådsprot. in utrikesärenden och i krigsärenden den 15 aug. 1785, mom. 1.
[48b] Rådsprot. i handels- och finansärenden.

"ceci constituait (l'ordre du jour ?)" : à quoi fait donc référence "ceci" ?
la mention "l'ordre du jour" n'est pas explicite dans le texte ?
il serait cette fois question de "donner l'occasion" et non plus de "donner une occasion" ? ou bien faudrait-il également rectifier dans la traduction précédente ? "Nous voulons par contre Gracieusement envisager des moyens d'offrir aux habitants de Saint-Barthélemy une ? occasion de participer à la traite des Nègres, etc."
je ne sais pas à quoi correspond l'abréviation "mom."
j'ai rajouté "étant" pour "varande" qui n'apparaissait pas dans la phrase déjà traduite

le traducteur de google donne "paragraphe", ce qui me paraît bien approprié dans ce contexte d'une référence à un Compte-rendu, en note de bas de page... http://translate.google.com/#sv|fr|mom.JacquesG a écrit:je ne sais pas à quoi correspond l'abréviation "mom."
Je ne vois pas ...Peut-être momentan, instantané, momentané(ment)
I övrigt beslöt man överlämna Rajalins skrivelser till en beredning, som tillsatts för att utreda frågor, som rörde S:t Barthélemy, och som skulle avgiva utlåtande därom till Kungl. Maj :t.[48a] Dessa kommitterade tyckas ha varit riksråden von Hermansson och Creutz, hovkanslern M. Ramel samt statssekreterarna J. Liljencrantz och J. G. von Carlsson.
[48a] Om dylika beredningar se Almén, a. a., s. 131.



p.91-92
Den 15 aug. 1785 behandlades Rajalins rapport av den 20 maj med ty åtföljande bilagor i rådet.[46] (...) I övrigt beslöt man överlämna Rajalins skrivelser till en beredning, som tillsatts för att utreda frågor, som rörde S :t Barthélemy, och som skulle avgiva utlåtande därom till Kungl. Maj :t.[48a] Dessa kommitterade tyckas ha varit riksråden von Hermansson och Creutz, hovkanslern M. Ramel samt statssekreterarna J. Liljencrantz och J. G. von Carlsson. I protokollet från ett rådssammanträde den 24 aug. 1785, vid vilket dessa utgjorde de närvarande, förklaras nämligen, att man sammanträtt för att på nådig befallning avgiva betänkande över Rajalins rapporter av den 20 maj och 3 juli.[48b]
Vid detta sammanträde upplästes först dessa rapporter och sedan ett på dem baserat yttrande av Liljencrantz, vilket i stort sett innehöll följande. (...) Innevånarna borde dessutom beredas tillfälle att deltaga i slavhandeln, såsom varande "en nödvändig omständighet till öns upodling och plantationers utvidgande".
[46] Rådsprot. in utrikesärenden och i krigsärenden den 15 aug. 1785, mom. 1.
[48a] Om dylika beredningar se Almén, a. a., s. 131.
[48b] Rådsprot. i handels- och finansärenden.


Retourner vers Saint Barthélemy
Utilisateurs parcourant ce forum: Aucun utilisateur enregistré et 1 invité