effectivement la motion a ensuite été envoyée devant le « Allmänna Besvärs- och Ekonomi utskottet »... je n'ai pas trouvé de traduction en français mais une traduction en anglais : le "General Appeal- and Economical Committee"
Modérateurs: chager, suede, Modérateurs

knatte a écrit:
Jag anser Rikets Ständer värdigt, att både uttrycka den önskan , det slafveriets upphörande på Sveriges enda Coloni och medlen till detta ändamåls vinnande företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet.
"Je considère les Etats dignes, et de même exprimer la volonté, que la fin de l'esclavage sur la seule colonnie de la Suède et [que] les moyens pour arriver à cette fin préalablement soient objet pour une telle attention bienfaisante/charitable. "
C"est l'avis du membre de "Riksdagen" qui propose la motion dans laquelle il demande simplement une enquête (à, en plus, être envoyée à une commission, c'est à dire sans garantie d'arriver jamais à la vue du Roi).
En fait, "Riksdagen" n'était pas intéressé par les affaires qu'il voyait comme du Roi et avait la volonté d'y mettre fin mais il craignait le prix à payer (pour acheter la liberté des esclaves, notamment).

Redan i den Nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer af den 6 april 1836 yttrar sig Kongl. Maj :t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Colonier , i af-seende på de öfriga , påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet.
- - -
Redan i den nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer den 6 april 1835 yttrar sig Kongl. Maj:t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Kolonier , i afseende på öfriga påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet.


knatte a écrit:Jag anser Rikets Ständer värdigt, att både uttrycka den önskan , det slafveriets upphörande på Sveriges enda Coloni och medlen till detta ändamåls vinnande företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet.
"Je considère les Etats dignes, et de même exprimer la volonté, que la fin de l'esclavage sur la seule colonnie de la Suède et [que] les moyens pour arriver à cette fin préalablement soient objet pour une telle attention bienfaisante/charitable."

Il m'en faut, du temps, pour comprendre une chose si simple!

"Ehuru Sverige , genom tractaterne med England af den 6 november 1824 och med Frankrike af den 21 Maji 1836 , slutit sig till det ädla förbund , som bemödar sig att undertrycka slaf-handeln;-ehuru genom Kongl. Förordningen af den 7 januarii 1830 , jämte tillägget af den l mars samma år , all slafhandel är belagd med lifsstraff , finnes en Svensk tillhörighet , der slafveriet är inhemskt , der slafvar följaktligen kunna köpas och säljas , -nemligen ön Barthélemy. De meddelanden Konungen vid hvarje Riksdag , låter komma till Ständernas kännedom om Coloniens tillstånd , berättiga dem att deröfver yttra sig , och detta måste ostridigt blifva en pligt , då mensklighet och rättvisa dertill uppfordra. Redan i den Nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer af den 6 april 1836 yttrar sig Kongl. Maj :t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Colonier , i af-seende på de öfriga , påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet. Jag anser Rikets Ständer värdigt, att både uttrycka den önskan , det slafveriets upphörande på Sveriges enda Coloni och medlen till detta ändamåls vinnande företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet. Med anledning af 56§ Riksdagsordningen , får jag vördsamt yrka , att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom underdånig Skrifvelse måtte anhålla , det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla och till Ständernas kunskap låta komma till en undersökning om slafveriets tillstånd på ön S:t Barthélemy samt om de tjenligaste medel för slafveriets afkaffande derstädes. På denna Motion anhåller jag om remiss till vederbörligt Utskott"
"Äfven Sverige har slutit sig till den ädla saken. Det förband sig genom traktaterna med England , af den 6 november 1824 , och med Frankrike , af den 21 maj 1836 , till gemensamma bemödanden att undertrycka slafhandeln. Genom kongl. Förordningen af den 7 januari 1830 , jemte tillägget af den l mars s.å. , belades all slafhandel med lifsstraff. Likväl finnes en Svensk tillhörighet , der slafveriet är inhemskt , der slafven är egendom och följaktligen kan köpas och säljas. Det är ön S:t Barthelemy , ... De meddelanden , Kungen vid hvarje Riksdag låtit komma till Ständernas kännedom om koloniens tillstånd , berättiga dem att deröfver yttra sig , och denna rätt måste ostridigt blifva en pligt , om mensklighet och rättvisa dertill uppfordra. Redan i den nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer den 6 april 1835 yttrar sig Kongl. Maj:t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Kolonier , i afseende på öfriga påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet. Jag anser Rikets Ständer värdigt att uttrycka den önskan , der slafveriets upphörande på Sveriges enda koloni och medlen till detta ändamåls vinnande må företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet. ... Med anledning af 56§ R.O. får jag vördsamt yrka , att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom underdånig Skrifvelse måtte anhålla , det Kongl. Majrt täcktes anbefalla och till Rikets Ständers kunskap låta komma en undersökning om slafvarnes tillstånd på ön S:t Barthelemy , samt om de tjenligaste medel för slafveriets afskaffande derstädes. - På denna motion anhåller jag om remiss till vederbörligt utskott."

JacquesG a écrit:knatte a écrit:
Jag anser Rikets Ständer värdigt, att både uttrycka den önskan , det slafveriets upphörande på Sveriges enda Coloni och medlen till detta ändamåls vinnande företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet.
"Je considère les Etats dignes, et de même exprimer la volonté, que la fin de l'esclavage sur la seule colonnie de la Suède et [que] les moyens pour arriver à cette fin préalablement soient objet pour une telle attention bienfaisante/charitable. "
C"est l'avis du membre de "Riksdagen" qui propose la motion dans laquelle il demande simplement une enquête (à, en plus, être envoyée à une commission, c'est à dire sans garantie d'arriver jamais à la vue du Roi).
En fait, "Riksdagen" n'était pas intéressé par les affaires qu'il voyait comme du Roi et avait la volonté d'y mettre fin mais il craignait le prix à payer (pour acheter la liberté des esclaves, notamment).
OK, mais c'est "värdigt" et pas "värdiga"! = det är värdigt för Rikets Ständer...
Donc: " je considère que le parlement s'honnorerait de formuler le souhait que...."
Tant qu'à faire, il vaut mieux que la traduction soit en français correct![]()
...

JacquesG a écrit:"Déjà dans son adresse aux États du Royaume, en date du 6 avril 1835/6, sa Royale Majesté exprimait l'idée que le changement radical survenu aux Indes Occidentales en raison de l'heureuse décision du Gouvernement anglais d'abolir le servage pour les noirs de ses colonies, appelle, eu égard aux autres, l'attention sérieuse et paternelle de leurs gouvernements."
Souligné : je ne suis pas absolument sûr du sens (disons seulement à 90/100!), et pas non plus de l'orthographe. Les autres : les autres noirs, des autres colonies...???

S:t Barthélemysällskapet a écrit:bravo
l'objet d'une attention bienveillante... de la part du Roi...préalablement à celle des « États Généraux du Royaume »... ?
voici la partie disponible du reste du texte... 2 versions [il est indifféremment question de "Memorial", "motion", "anförande", "text"...] à peu de choses identiques :
Geyers pour/devant la "BORGARSTÅNDET " :"Ehuru Sverige , genom tractaterne med England af den 6 november 1824 och med Frankrike af den 21 Maji 1836 , slutit sig till det ädla förbund , som bemödar sig att undertrycka slaf-handeln;-ehuru genom Kongl. Förordningen af den 7 januarii 1830 , jämte tillägget af den l mars samma år , all slafhandel är belagd med lifsstraff , finnes en Svensk tillhörighet , der slafveriet är inhemskt , der slafvar följaktligen kunna köpas och säljas , -nemligen ön Barthélemy. De meddelanden Konungen vid hvarje Riksdag , låter komma till Ständernas kännedom om Coloniens tillstånd , berättiga dem att deröfver yttra sig , och detta måste ostridigt blifva en pligt , då mensklighet och rättvisa dertill uppfordra. Redan i den Nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer af den 6 april 1836 yttrar sig Kongl. Maj :t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Colonier , i af-seende på de öfriga , påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet. Jag anser Rikets Ständer värdigt, att både uttrycka den önskan , det slafveriets upphörande på Sveriges enda Coloni och medlen till detta ändamåls vinnande företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet. Med anledning af 56§ Riksdagsordningen , får jag vördsamt yrka , att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom underdånig Skrifvelse måtte anhålla , det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla och till Ständernas kunskap låta komma till en undersökning om slafveriets tillstånd på ön S:t Barthélemy samt om de tjenligaste medel för slafveriets afkaffande derstädes. På denna Motion anhåller jag om remiss till vederbörligt Utskott"
puis Erik Gustav Geijer pour/devant la "PRÄSTSTÅNDET" :"Äfven Sverige har slutit sig till den ädla saken. Det förband sig genom traktaterna med England , af den 6 november 1824 , och med Frankrike , af den 21 maj 1836 , till gemensamma bemödanden att undertrycka slafhandeln. Genom kongl. Förordningen af den 7 januari 1830 , jemte tillägget af den l mars s.å. , belades all slafhandel med lifsstraff. Likväl finnes en Svensk tillhörighet , der slafveriet är inhemskt , der slafven är egendom och följaktligen kan köpas och säljas. Det är ön S:t Barthelemy , ... De meddelanden , Kungen vid hvarje Riksdag låtit komma till Ständernas kännedom om koloniens tillstånd , berättiga dem att deröfver yttra sig , och denna rätt måste ostridigt blifva en pligt , om mensklighet och rättvisa dertill uppfordra. Redan i den nådiga Skrifvelsen till Rikets Ständer den 6 april 1835 yttrar sig Kongl. Maj:t , att den genomgripande förändring , som för Westindien uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut , att upphäfva lifegenskapen för Negrerna i sina Kolonier , i afseende på öfriga påkallar deras Regeringars allvarliga och faderliga uppmärksamhet. Jag anser Rikets Ständer värdigt att uttrycka den önskan , der slafveriets upphörande på Sveriges enda koloni och medlen till detta ändamåls vinnande må företrädesvis bli föremål för en sådan välgörande uppmärksamhet. ... Med anledning af 56§ R.O. får jag vördsamt yrka , att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t genom underdånig Skrifvelse måtte anhålla , det Kongl. Majrt täcktes anbefalla och till Rikets Ständers kunskap låta komma en undersökning om slafvarnes tillstånd på ön S:t Barthelemy , samt om de tjenligaste medel för slafveriets afskaffande derstädes. - På denna motion anhåller jag om remiss till vederbörligt utskott."
sommes-nous éclairés ?




Retourner vers Saint Barthélemy
Utilisateurs parcourant ce forum: Aucun utilisateur enregistré et 1 invité