Je ne sais pas si c'est autorisé mais je vous mets un article sur le lait et les intolérances à cet aliment. Cet article est de 1998:
Mjölk - ett av vårt lands vanligaste och mest näringsrika livsmedel - är ingen självklarhet för alla.
Övervägande delen av jordens vuxna befolkning dricker nämligen inte mjölk. Förmågan att bryta ner mjölksocker avtar med åldern och därför mår de inte bra av mjölk.
Hos oss visar det sig tydligt då vissa invandrargrupper och adopterade barn från främmande länder redan i skolåldern reagerar negativt mot mjölk.
Vi nordbor däremot, liksom exempelvis nordamerikaner, är några av de få folkgrupper som fortsätter att dricka mjölk även som vuxna.
Men även hos oss förekommer mjölkintoleranser.
Att inte tåla mjölk (mjölkintolerans) visar sig på två olika sätt: laktosintolerans och mjölkproteinallergi.
Laktosintolerans är den vanligaste varianten och innebär att personen inte tål mjölksocker (laktos). Tre till fem procent av Sveriges befolkning är laktosintoleranta. I vissa delar av världen i övrigt ligger procenttalet betydligt högre hos den vuxna befolkningen.
Vad händer i kroppen?
Mjölksockret kan inte brytas ner i tunntarmen på grund av brist på ett enzym, laktas. Eftersom nedbrytningen uteblir kan inte mjölksockret sugas upp av tunntarmen, som den gör normalt, utan fortsätter vidare i obehandlat skick till tjocktarmen. Där startar då en jäsningsprocess och det är den som ställer till bekymmer för dem som inte tål laktos.
Karaktäristiska symtom är diarré, gasbildning, buller och magsmärtor.
Det vanligaste sättet att fastställa laktosintolerans är att patienten får dricka en mjölksockerlösning, så kallad laktosbelastning. Därefter tas blodprov som mäter eventuell stegring av blodsockret. För att vara helt säker på diagnosen kan man ta en liten bit av tunntarmen och mäta om där finns laktasenzym.
Behandling och hjälp
Man utesluter mjölkprodukter i kosten, eftersom laktos bara finns naturligt i mjölk.
Det finns dock stora individuella skillnader mellan hur mycket laktos var och en tål. De flesta kan helt utan besvär klara små mjölkmängder. Med bistånd av en dietist får man hjälp att söka sina egna gränsvärden och en lista på laktosinnehållet i olika livsmedel.
Vad ska man undvika?
Mängden laktos varierar i olika mjölkprodukter. Mesost och messmör toppar listan. Glass, mjölk och gräddfil innehåller också mycket laktos, medan hårdost är laktosfri.
För att kunna undvika laktos på ett bra sätt är det värdefullt att lära sig hur mycket de olika livsmedlen innehåller.
Man kan lindra sina besvär med hjälp av tabletter med laktasenzym. Det kan vara praktiskt om man är bortbjuden eller äter på restaurang.
Dessutom finns flytande laktasenzym, som man droppar i vanlig mjölk, vilket gör mjölken så gott som laktosfri.
Mjölkproteinallergi innebär att personen inte tål någon av de olika proteinerna (äggviteämnena) i mjölken. Man räknar med att cirka två procent av Sveriges spädbarn drabbas.
Dessbättre är den här intoleransen/allergin oftast av övergående natur. De flesta kan återgå till mjölk redan före skolåldern.
Det är ganska ovanligt att ungdomar och vuxna har den här typen.
Redan under det första levnadsåret brukar man märka att barnet inte tål mjölk. Vid övergången från modersmjölk till mat med komjölk uppträder symtomen.
Det kan yttra sig på många olika sätt:
- Mag-tarmsymtom med kräkningar, diarré, kolik och dåligt näringsupptag.
- Hudsymtom som ger eksem, nässelutslag och klåda.
- Luftvägssymtom som ger hosta, snuva och astmaliknande besvär.
- Allmänna symtom kan vara slöhet, allergisk chock, sömnbesvär, överaktivitet, en försenad viktutveckling och järnbrist.
Helt komjölksfri kost prövas under en tid för att se om symtomen försvinner.
Därefter testar man, under läkares ledning, åter försiktigt med mjölk. Hudtest och blodprov används också när man ställer diagnos.
Behandling
Helt komjölksfri mat krävs. Det är viktigt att inte bara se upp med de vanliga mjölkprodukterna, utan även med livsmedel där mjölk ingår som en liten del av ingredienserna, till exempel leverpastej, margarin och korv.
Dietist hjälper till och vägleder i valet av ersättningsprodukter för
komjölk. Det finns ett flertal olika sorters vällingar och bröstmjölksersättningar. Bland annat mjölkfritt margarin, sojadryck, solhavre och sojaglass är komjölksfria produkter som blir alltmer vanliga i våra livsmedelsbutiker.
Mer information:
Svenska Celiakiförbundet, Box 1160, 171 23 Solna, tel. 08-730 05 01, www.Celiaki.se




